från urbandictionary.com
Crochet (virkning):
Something slut buckets do to pass their miserable, pointless hours. A time-consuming, life-wasting endeavor. Often passed off as a ”creative” activity. Boring, stupid, kill yourself right now.
1. No, I’m sorry, I can’t go to the Bob Dylan concert with you because I’ve gotta stay home and crochet. I’m way behind.
2. Dude, where’s my crochet hook?
3. Get yo’ bitch ass off da phone and back to crochetin’!
4. Oh my God, I didn’t know Michael Stipe was gay. I’m gonna go home and crochet.
5. My grandmother sits outside the Cracker Barrel and crochets and yells at kids and she hates them because they’re young and she remembers when she was young and how much more interesting her life was back then.
Filed under Uncategorized | Comments (2)
Virkligheten
Det är lite jobbigt. Det är lite jobbigt när man måste börja ifrågasätta om könsstympning verkligen är så hemskt. Denna jävla västerländska superior-identitet man går och dras med, och den tillhörande skammen. Jävla djupa antropologikurs. Jävla kulturrelativism. Jävla jävla, jag ska inte ha någon skam. Nå väl.
Det är lite jobbigt. Det är lite jobbigt att ha virkningsabstinens. Jag vill hem till virkligheten. Jag är inte speciellt kreativ överhuvudtaget. Jag tycker bara om monotona aktiviteter som snabbt ger en känsla av Fääärdig. Klara av hög för hög. Kryssa av. Stapla 10 åt gången. Yeah uhu, that rocks my world baby. Istället för att virka ska jag tydligen vid minsta lediga stund läsa Veiled Sentiments – Honor and poetry in a Bedouin Society. Naturligtvis.
Annars: virka, igen, och det vansinnga suget efter polkagrisar. Om det inte hade varit så sjukt skämmigt så hade jag velat åka till någon sådan polkafabrik och göra mina egna. Nej, nu ska jag googla om någon har virkat polkagrisar. Jag lovar att någon har virkat polkagrisar.
Filed under Uncategorized | Comment (0)Just idag är jag stark.
Just idag
Älskar jag mest: att min Sanne Mission Very Possible Tottadotter ska dra åt helvete till Dublin och göra allt som är roligt i hela världen bland folk som pratar snyggast i hela världen.
Hatar jag mest: att jag är så avundsjuk på ovanstående. Helvete biatch.
Lugnar jag mig med: att Rekan är i samma stad. Jag undrar så var hon har gömt det där förut?
Önskar jag lite att jag var som: Päivi Hacker. Ska genast börja tala om mig själv i tredje person.
Blir jag exalterad: av att gå i skolan. Med grym lärarkvinna och fyrfärgspenna och nytt block och fucking hjärnaktivitet.
Äter jag: bara korv. Ibland korv med något till. Mest bara korv. Och Aspas öl har exploderat över resten vi har i frysen.
Suktar jag efter: 50 tusen i månaden i 50 år, vilket i och för sig är en stående önskan så -
Seriöst! Jag har inte ens tänkt på att de, förutom att vara söta så att ens hjärta går itu, även av naturen dödar det äckligast jag vet - gnagare.