Something about a little evil.

Jaha. Nu är jag ju tydligen den som sitter och äter Anthon Bergs Ghana-choklad med 60% chokladoch lyssnar på teorier kring utvecklingen av bebyggelsen i Stockholm. Älskade tv 8. Man kan lära sig om Jan Gardell och hans gräsorkester. What the hell är så speciellt med Britta Persson? Det är aldrig någon som berättar. Man har inte manualen.

I måndags ville jag ha manualen till hur man gör när man

1. Är en av tre kunder i en typ Butterick’s-affär.

2. Ser en Orgazm Key chain.

3. Naturligtvis trycker på Orgazm key chain:en.

4 Måste lyssna till det påföljande 30 sekunders ytterst obekväm kvinno-stön som inte går att stänga av.

Min strategi var ju att stå blixtstilla bredvid oljudet och låtsas inte finnas. Sedan pillade jag på ätbara låtsas-syrsor och sprang. Man kan säkert göra på något annat sätt kanske.

Filed under Uncategorized | Comment (1)