living’s easy

Barstolarna till ab fab lab.. rat.. barhörnan a.k.a. überpysselbordet är beställda. Det är leninki+mansikka-väder och jag går i vattenpipsinförskaffningstankar. Total-veetade benen och såg att min tatuering faktiskt överlevt vintern och har funnits där under någonstans hela tiden. Hittade ett nytt slags körsbärs-godis och fick öka på samlingen. Köpte även ett Kalaha-spel, men insåg att jag inte har någon att spela med. Sådär som när man kastar en boll och så rullar den bara bort, för det är ingen som tar emot den och så.. snorar man och har för korta ben på sin overall.

Jobbiga situationen:

Butikskassörskan på Hemköp: Men, vad trevligt att se dig igen. Du var här hos mig tidigare idag.

Förvirrad Johanna: Eh.. nej? Ler osäkert.

Butikskassörskan försöker övertyga mig: Jo, du var här i morse.

Förvirrad Johanna: tittar förvirrat.

Filed under Uncategorized | Comment (0)

Hello?

Det är så mycket jämt. Det är för att man alltid är den där som ogenomtänkt sätter sig i första bästa bil. Den där bilen vars tveksamma förare spränger högtalarna med Richard Marx’s Right here waiting for you alternativt Lionel Richies Hello. Och Remington does steel. Gärna i-Pods. Och han tar kokain för 20 lax i veckan. Det är så mycket man inte vet. Någon ska väl vara den som ger perspektiv. När man har gett perspektiv kan man se ut såhär: http://www.pixbox.se/pic_show_id19517782.html

Vågar du döma mig för en Hemmets-prenumeration för 149kr/10 nr? Jävla as.

Johanna saknar, i bokstavsordning:

Emma, Esberg, mamma, Sofie. Och det där lilla och det där större syskonet. Jävla as.

Filed under Uncategorized | Comment (0)