NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

EEEEEEEEEEEEEEEJ.

FÖR I SATANS HELVETE!

Min frisör! Mitt liv, mitt allt!

Hon har slutat på salongen där hon jobbat, och nu kan jag omöjligt få tag i henne (för de har ingen vidare stor lust att hjälpa mig få tag i deras konkurrent). Panik, panik, panik. Vad ska jag nu ta mig till? Vad ska jag göra med mitt liv? Jag kan ju inte ringa hem till alla som heter Alma och bor Göteborg. Så gör man bara inte. ÅHHHHH det finns inget värre än att hitta en ny frisör. Det är rysk jävla roulette. Potentiellt självmord för mitt hår.

Hur kunde du bara lämna mig? Jag har ju fem cm lång utväxt. Ingen är som du. Om du bara kommer tillbaka så lovar jag att inte vara arg. Ja, ni hör ju. Skeppet har förlist, stumpen har brunnit. Det är över.

Filed under Uncategorized | Comment (0)