a lost ball in the high weeds

Nu ska ingen, utan att nämna några namn, tro att jag inte tycker att katter ibland måste döden dö när de är i vägen. Men liksom. Jag såg en halt katt. Det vänstra frambenet var borta. Den var så rädd! Det kanske inte är helt legitimt för mig att bedöma katters mentala hälsa på 10 meters avstånd, men jag grät i alla fall litegrann till min frukostkaka. Jag minns när Rachel gjorde krabbkaka. Jag tror det är svingott. Man vill ju vara där. Speciellt när de är fiffiga. Ger tips och gör kitt. Mhm. Meh! Ta bort! Ta bort det nasala skrället på Memento.

Världens bästa, och numera hallänska-talande, unge har visiterat faster och Peter hela helgen. 511 monsterjättar stod ju och högg i hjärtat när jag kom hem efter att ha lämnat tillbaka henne i Halmstad och det är små barnhandavtryck längst ned på spegeln. Livmodern vrålar som 30 vildvittror. morphine.pixbox.se

Igår i Halmstad stod jag där ensam och var allmänt flygig och oberäknelig, som jag alltid är när ingen är med. Jag insåg att jag inte visste om jag gillade kokt eller grillad varmkorv. Håå, det var så jobbigt! 21 år gammal. Jag var naturligtvis tvungen att göra the ultimate korv-test. Jag har nog alltid trott att det var den grillade korven som hade övertaget, framförallt för att kokt korv ser så blekt vidrigt ut. Det kan ha varit Gyllene Tider-solen, min nyinköpta klännings-iver, eller åderbråckskänningarna som förmodligen stundar efter att jag just vågat köpa en scrapbooking-tidning, men ack så jag hade bedragit mig. Kokt korv vann. Fast det ska vara på Lombia eller Matto, och man ska vara 5. Barndomen. Fan, nu vill jag ha snö så att jag kan hälla varm choklad på den när jag rengör kosan. Fast nej, då börjar jag bara tänka jag på hundkiss. Alltid kiss.

test Filed under Uncategorized | Comments (2)