Onsdagens betraktelser.
Igår såg jag ett kompispar som roade mig. Den ene var nämligen ovanligt liten och den andre ovanligt stor. Jag tycker det är väldigt roligt när väldigt stora människor är kompis med väldigt små människor. Jag föreställer mig att den lilla har en stooor kopp hemma som han tar fram när den stora kompisen kommer. Och den stora kompisen har en mindre toalettstol bredvid sin egen, så att den mindre ska nå upp. När den stora paddlar kanot sitter den mindre i hans sko och paddlar. När den lilla är trött sitter han på sin store väns axlar. Hela tiden spelas i bakgrunden Queens You’re my best friend. Den store kan låta den lilla krypa ner i något av hans kroppsveck när de tittar på tv. Ibland hittar den store inte sin lille vän, men plötsligt dyker han upp bakom sockerskålen. Oj, så de busar.
Igår såg jag även ett magnifikt unibrown av sällan skådat slag. Some day’s you’re just lucky.
test Filed under Uncategorized | Comment (1)One Response to “Onsdagens betraktelser.”
Leave a Reply
Jag har kommit på ”min-låt-när-det-är-synd-om-mig”, självklart, ”I´t ain´t me babe” Från mig till resten av världen. Visste du förresten att Bob Dylan har en son? Jakob Dylan, ruskigt lik sin far, han kan få krypa ner i mina kroppsveck om han vill…