ajaj i fossing

Jaha. Då var jag tydligen inte bättre än alla er andra där ute. Även min fot (din Brutus!) har stukats. Vrickats? Hamnat snett och gör ont. Grattis till Pernilla och 10 andra random tanter som fick uppleva mitt graciösa snedtramp och mitt snitsiga pladaskfall mot step-brädan. Åh, jag är en sådan himla klumpeduns. Det finns verkligen inget charmigt med att ramla om man väger över 40 kilo.

Aerobic Step 1 – ”Vårt enklaste aerobicspass med enklare stegkombinationer.” My ass! Det var riktigt jättesvårt, och jag har inte ens några större koordinationssvårigheter. Kunde inte ens bli ordentligt andfådd i och med att man aldrig lyckats hänga med i mer än 10 sekunder i taget. För att inte tala om att det tydligen är livsfarligt. Ja, jag får överreagera. Jag har nämligen i princip aldrig någonsin varken ramlat eller för den delen skadat mig i hela mitt 23,5 år långa liv. Jag har alltid tänkt på mig själv som den som står upp och är hel. Och de stackars receptionsflickorna som fick linda min svettig-socke-fot och gå med mig så att jag kunde sätta den i högläge, de var inte ens förvånade. Tydligen händer det här ganska ofta.

I övrigt tycker jag alla kan leta upp humorkollektivet Klungan och kolla något som de har knåpat ihop. Stundtals riktigt, riktigt roligt – OCH de är från Norrland.

Filed under Uncategorized | Comment (0)