Mitt liv i mat.

april 29th, 2010

Igår såg jag en kändis. Jag vet inte vad han heter eller vad han har varit med i, men känd är han så ni kan lika gärna bli impade ändå.

Klockan är 08.30 och vi kan sammanfatta dagen.

Dagens käftsmäll: jag blir tillsagd att jag inte borde äta ägg varje dag. Jaha? Nähe? Det är tydligen för mycket kolesterol. Den här jävla måttan man ska ta allting med. Fan. Jag åt vitlöksost varje jobbdag i 2,5 år. Sedan kände jag plötsligt att nej, nu är jag leds. Jag orkar inte tänka så mycket, jag vill bara veta vad jag ska ha till frukost och sedan äta det. Inte hålla på och byta. Nu bytte jag för en gångs skull, och det blev ägg. Jättebra tänkte jag. Tydligen inte. Nu måste jag antingen byta pålägg igen eller köra någon slags variation. Jag vet inte vad som är värst.

Jag kan kategorisera hela mitt vuxnare liv med vad jag ätit, så liten variation svänger jag mig med.

Jag håller på att flytta hemifrån: Currynudlar. Vid fint besök: makkisar och köttisar och äggiväggi.

Jag flyttar hemifrån: quornbitsgryta med vitlöks-créme fraiche och ärtor, mint-thé.

Jag flyttar till Centrumhuset: fiskpinnar tillagade över brödrost, järpar  (jag vet, helt sjukt, järpar).

Jag flyttar till Karlstad: kikärtor, lösviktsgodis, fiskbullar.

Jag flyttar tillbaka till Kiruna: fiskbullar, tonfisk, knäckebröd, vitt vin.

Jag flyttar till Peter: leverpastej, calippo.

Jag flyttar till Göteborg: tonfiskstuvning.

Jag börjar jobba: frukost nästan varje dag. Vitlöksost. Börjar impulsivt äta fil på morgonen. Hamnar ansikte mot ansikte med fet laktosintolerans. Note to self: börja inte äta saker impulsivt.

Jag bor i Göteborg: köttfärs, quinoa, blomkål. Kan inte längre äta nudlar, kikärtor, tonfisk, fiskbullar eller fiskpinnar.

Vi åker till Sydamerika: ris.

Vi kommer hem: allt jävla fett och socker vi kan få tag på för evigt.

Dags dato: äter inte längre vitlöksost. Får inte äta ägg. Har snart förätit mig på allt som är billigt. Funderar över om jag kan gå tillbaka till järpar.

Dagens självbild kan alltså sammanfattas med:

Känslan av obehag inför förändring.

Känslan av obehag inför förändring.


Trackback URI | Comments RSS

Leave a Reply

Name (måste anges)

Email (måste anges)

Webbplats

Speak your mind