Den lite ljusare dagen.

Idag är dagen då jag fick solsken för första gången på flera. Eh. Dagar. Eller solsken, ljus kanske man ska kalla det. Ljusare. ”Ljusare” som skapas av att himlen och marken är samma färg. Som inte är en färg. AH. Det var ljusare än mörkt och jag var ute och jag orkade lyfta fötterna lite, lite från gegget.

Det var bra.

Dessutom imponerade jag mig själv genom att inte behöva fråga efter hjälp på Uuuniversiteeetsbiblioteket när jag letade i korridorerna i källaren efter en bok med betäckningen ÖNAän864fureq3029r38X. Man ba. Why? Varför ska det vara så komplicerat med de där finbiblioteken? Man tycker att det borde gå att göra enklare. Det finns liksom bokstavsordning och det finns nummerordning. Man kan ju börja med bokstaven, och behövs vidare ordnung tar man nummer. Min teori är att de stackars bibliotekarierna skapat systemet för att hämnas och få oss dumma att känna oss dummare för att vi ger dem så låg lön trots deras långa utbildning. Och det kan de väl få ha. Jag tar tillbaka allt gnäll. Eller. Mja. Om det är så att det här sjuka systemet egentligen är helt logiskt och det bara är jag som inte hajar – i så fall står jag för gnället.

Till Sanne kan jag då bara säga: Du måste finnas. Du måste. Jag lever mitt liv genom dig. Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt haaav. Ge mig ett MISSION.

Filed under Uncategorized | Comment (1)