Termobyxor och Overall

Ok, det är heelt sjukt kallt i Göteborg nu. Landskapet ser ungefär ut som hemma i norr, med den skillanden att i Kiruna tar snön ett par månader på sig att dingla ner medans Gud tänkte att nej. Över Västra Götaland spyr jag nog ner det på ett par dygn. Göteborgsvintern är fan mycket värre. Framförallt beror det på det här stora blöta pölen även kallad…ÖH.. är det Kattegatt? Liksom den där inåtgrejen från Nordsjön? Fan vet jag. Havet! Den sitter och liksom andas in extra kyla i varje minusgrad, trots att det är omöjligt. Medeltemperaturen i en Göteborgsk vinter är -1 till 1 grad och nu är det kallare än -10 och jag svär, det känns som -30 i Jukkas. Att gå hem igår var exakt som när Emil och Alfred ska gå i snöstormen. Hela kylgrejen skulle jag i och för sig kunna överleva, men spårvagnarna funkar ju inte! I morse stod det still i 30 minuter och efter jobbet i 50. Jag och Rekan frös, dansnummer och kroppsvärmedelning till trots. Två timmar efter hemkomst och jag är ännu inte varm in i skelettet. Stackers mig. Och ingen förstår när jag säger ”täckbyxor”. Här heter det tydligen ”termobyxor”. Jag tycker det låter som något utomjordiskt silverplagg i en framtidsförutsägelse. Täckisar, fö fan.

Peter och Johannas week of fun, sista dagen, söndagen.

1. Igår var jag med Rekan och såg A single man. Heet rekvisita, läskig andas i örat-intimitet på hela storyn.
2. Under fredagen och lördagen åt vi upp varsin halva av en hel tårta. Den gemensamma ätstörningen frodas. Varför måste jag alltid berätta allt som jag skäms för? Allt med att vräka i sig fett och socker borde ju stanna i det fördolda. Det måste vara mitt sätt att straffa mig själv.
3. Vi har köpt en elektrisk värmedyna. Funderar på vad den borde heta? Ge tips och du kan säkert vinna något.

Nu är jag i alla fall hemma och har tagit hand om mina naglar. Fasen att det tar så lång tid att ha fina naglar. Det är ju en hel livsstil. På onsdag åker jag till hufvudstaden och mina efterlängtade syskon plus Micka, Moa och Benny. Det blir sjukt skönt. Jag kan inte fatta hur jag fysiskt ska klara av resterande arbetsdagar innan långledigheten.

Jag kan inte heller sluta sjunga den här även om hon rimmar ”two” på ”two”. Det är i alla fall inte värre än att rimma vävstol på vävstol:

test Filed under Uncategorized | Comments (2)